Hur påverkas konsumtionsmönster av digitala betallösningar för kredit- och bankkort?

Erik Englund, Kortguiden.com
18 oktober 2025

Under åren 2014 och 2015 lanserades det nya digitala betaltjänster för kredit- och bankkort. Den nya tekniken paketerades främst som Apple- och Samsung Pay, även om mindre aktörer också existerar. Dessa betaltjänster möjliggör sömlös betalning via smartenheter. Betaltjänsterna gör det enkelt för konsumenter att genomföra transaktioner genom en simpel knapptryckning på sina mobiler och även via moderna smartklockor. Konsumenten för sin mobil eller klocka mot kortterminalen, och köpet går snabbt igenom. Det är inte bara fysiska köp som påverkas av den nya tekniken utan även onlinetransaktioner. Den så kallade "Click to Pay"-modellen via exempelvis de betaltjänster som nämndes ovan möjliggör transaktioner friktionsfritt, helt utan att varken kortnummer, PIN- och CVD-koder eller ens digitalt bank-id krävs för att genomföra köpet (Ramayanti, Rachmawati, Azhar & Nik Azman, 2023). Dessa nya betalsätt minimerar antalet steg som krävs för att genomföra en betalning, något som sänker smärttröskeln vid konsumtion. Frågan är om dessa nya betalmetoder verkligen tillför nytta för användaren och samhället, eller om de främst driver ökad konsumtion.

Tidigare har man konstaterat att konsumtionsbeteenden ökade drastiskt när betalningar gick från att kontanta medel användes tills dess att köp genomfördes med kort. Den så kallade Pain of Paying-principen, som går ut på att den mänskliga hjärnan upplever förlusten av pengar starkare när en individ fysiskt räcker över sedlar och mynt vid ett köp (Zellermayer, 1996), ledde till att förlustkänslan minskades när fysiska kort grep tag om marknaden, något som ökade konsumentköpen markant. Den psykologiska effekten av betalningssätt är tydlig. Konsumenter som betalar med bank- och kreditkort tenderar att spendera nästan dubbelt så mycket som de som betalar kontant, även när deras ursprungliga köpintention var densamma (Raghubir & Srivastava, 2008).

Står vi inför en lika drastisk minskning i smärtan att genomföra ett köp nu när de fysiska bank- och kreditkorten ersätts med att transaktioner genomförs via mobiler och smartklockor? Troligtvis inte till samma grad, men trenden pekar ändå på en ökning i konsumtion för både fysiska köp samt onlinetransaktioner.

Ett välkänt psykologiskt fenomen kring betalningar är att människor inte uppfattar alla pengar som likvärdiga. Pengar som vinns i exempelvis hasardspel känns helt annorlunda än lön, och samma sak gäller om pengarna finns på ett sparkonto eller som kontanter i plånboken (Thaler, 1985). Detta påverkar starkt hur individer spenderar pengar beroende på betalningsform. FinTech-bolagen har förädlat och utnyttjat detta i den nya eran av digitala betalningslösningar. Enligt en studie av Faraz och Anjum (2025) gäller samma princip även för moderna betalsätt som Apple Pay, Samsung Pay, även Swish eller QR-betalningar. Trenden är tydlig: betaltjänster blir allt mer sömlösa, men till vems egentliga nytta?

Som tidigare förklarat är konsekvensen av transaktioner med mindre smärttröskel ökad impulsiv konsumtion i samhället. Människor spenderar i större utsträckning på konsumtionsvaror som kaffe, snabbmat och mindre köp. De köp som en individ utan digitala betalmedel troligtvis hade avstått genomförs idag till en högre grad tack vare smidigheten och skuldfriheten i betalsättet. Även köp som genomförs online har ett annat beteendemönster jämfört med tidigare. Att manuellt knappa in sina kortuppgifter och noggrant verifiera sin identitet gav konsumenten tid att reflektera över pågående köp. I vissa fall tillräckligt med tid för att faktiskt avbryta impulsköp och få konsumenten att handla mer kritiskt. Denna tid för reflektion är numera blott obefintlig, vilket resulterar i fler spontana och impulsiva transaktioner jämfört med tidigare.

Så vad är nästa steg i teknikutvecklingen av digitala betallösningar? Vi ser redan trender på att fler och fler butiker väljer att inkludera Swish, QR-koder eller i utlandet liknande betaltjänster. På nätet går mer och mer butiker mot att använda standardbetallösningar som ger konsumenten både igenkänningsfaktor och möjlighet att genomföra impulsköp. Vad blir nästa steg i utvecklingen för tekniska betallösningar?

Referenser

Ramayanti, R., Rachmawati, N. A., Azhar, Z., & Nik Azman, N. H. (2023). Exploring intention and actual use in digital payments: A systematic review and roadmap for future research.

Raghubir, P., & Srivastava, J. (2008). Monopoly money: The effect of payment coupling and form on spending behavior. Journal of Experimental Psychology: Applied, 14(3), 213–225. https://doi.org/10.1037/1076-898X.14.3.213

Thaler, R. H. (1985). Mental accounting and consumer choice. Marketing Science, 4(3), 199–214. https://doi.org/10.1287/mksc.4.3.199

Faraz, N., & Anjum, A. (2025). Spendception: The Psychological Impact of Digital Payments on Consumer Purchase Behavior and Impulse Buying. Behavioral Sciences, 15(3), 387. https://doi.org/10.3390/bs15030387

Zellermayer, O. (1996). The pain of paying (Doktorsavhandling, Carnegie Mellon University). Hämtad från https://www.researchgate.net/publication/280711796_The_Pain_of_Pay